Tonårstjejen längst fram hyperventilerar. Försöker manövrera sin mobilkamera med skakiga händer. Gråten och skriken har tystnat. Nu skälver hon bara.

På en papperskorg framför henne har Johan Palm, 17, klättrat upp för att ta skydd från folkmassan.

– Det blev lite väl hysteriskt. Kanske för mycket. Men jag är chockad att jag still got it liksom. Eller, i och för sig inte. Tv har en enorm genomslagskraft, eller där jag slog igenom, vad heter det ... ”Idol”. Och så är jag yngre och ser är väldigt ung ut, många yngre kan relatera till mig och de är väl galnast. Det är inte så många 40-åringar man ser skrika. Även om många skulle vilja göra det. Vem skulle inte skrika om de såg mig till exempel? undrar Johan Palm.

”Sjukt att det är så här”

Videoinspelningen för debutsingeln ”Emma-Lee” orsakade hysteri när han i går intog Drottninggatan i Stockholm under eftermiddagsruschen.

– Det är sjukt att det är så här. Fanshysterin har hållit i sig riktigt bra, det är en framgångssaga allt det här. Det är trevligt att vara flickidol. Jag är så glad för att de finns. Utan dem vore jag ingenting, så jag är tacksam. Jag hanterar det med en nypa distans, det gäller att kunna vara en normal människa. Fast man får tillåta sig att tappa fotfästet då och då. Men flickidol ... Det är många killar som diggar mig också.

Det är lätt att få hybris?

– Ja, det är lätt. Men vad menar du med det? Jag vet att jag är bäst i världen och kommer härska över universum.

Brukar det vara så här hysteriskt när du går på stan?

– Det är inte fullt så galet som här, men det är alltid nån som känner igen en. Samtidigt vill jag kunna ha lite privatliv. Man kan inte bli arg på nån som tycker om en, men det är irriterande när man är snäll, ger en kram, autograf och bla bla bla, men de följer efter och fortsätter prata. Trots att jag tycker att jag är övertydlig med signalerna.

”Suede är en stark influens”

Debutalbumet släpps i slutet av maj och på låtskrivarfronten har Johan Palm fått hjälp av namn som schlagerrutinerade Peter Kvint.

– Det kommer låta så jäkla bra, Pop, punk, rock. Lite brittiskt. Suede är en stark influens och så lite Clash i vissa låtar, säger Johan Palm och rättar till sin keps.